PDF Skriv ut

Sport och viktminskning

Livsmedel för särskilda näringsändamål, ibland förkortat sär-när, skiljer sig från övriga livsmedel på så sätt att de har en särskild sammansättning eller har tillverkats med hjälp av en speciell metod. Dessa livsmedel är avsedda för dem som behöver en speciell kost, till exempel personer vars matsmältning och ämnesomsättning inte fungerar normalt.

Livsmedel för särskilda näringsändamål omfattar följande produktgrupper:
Modersmjölksersättning och tillskottsnäring
Barnmat, exempelvis gröt, välling och puréer
Vissa livsmedel för viktminskning
Livsmedel för speciella medicinska ändamål
Natriumfattiga livsmedel
Glutenfria, laktosfria och andra ”fri från”-livsmedel
Livsmedel för idrottare
Livsmedel för diabetiker
Övriga livsmedel för särskilda näringsändamål
  (livsmedel som inte hör till någon av ovanstående grupper)

Livsmedel för idrottare

Läkemedel eller sär-när?

Nya livsmedel - Novel Foods

Kosttillskott är inte sär-när

Sär-när ska vara ändamålsenliga

Berikningsmedel

Tillsatser

Märkning

Sjukdomspåståenden

Närings- och hälsopåståenden

 

Livsmedel för idrottare

Syftet med så kallade sportprodukter eller livsmedel för idrottare, är att tillgodose behovet av extra näring i samband med mycket krävande muskelarbete. Exempel på sportprodukter är drycker som förutom att täcka vätskebehovet ger ett tillskott av kolhydrater och mineraler, ibland även proteiner och vitaminer.

För sportprodukter gäller de generella föreskrifterna om livsmedel för särskilda näringsändamål (SLVFS 2000:14) och det krävs ingen anmälan till Livsmedelsverket.

EU:s vetenskapliga livsmedelskommitté har tagit fram en rapport om livsmedel för idrottare. I rapporten kategoriseras följande produkter som sportprodukter:

Kolhydratrika energiprodukter som ger extra energi före och efter
  intensiv träning.
Kolhydrat-elektrolytlösningar som återställer vätskebalansen.
Proteinbaserade produkter som till exempel i kombination med kolhydrater 
  hjälper kroppen att återhämta sig efter intensiv träning.
Kosttillskott för idrottare. Observera att dessa inte räknas som sär-när
  utan regleras enligt föreskrifterna om kosttillskott (LIVSFS 2003:9).

Läkemedel eller sär-när?

Eftersom det finns en rad olika produkter som säljs som till exempel kapslar och tabletter kan det ibland vara svårt att avgöra hur produkten ska klassificeras. För livsmedel är det till exempel inte tillåtet att göra medicinska påståenden. Läkemedelsklassificering är en bedömning om en produkt är att betrakta som ett läkemedel eller inte och grundas framförallt på två faktorer: produktens syfte samt dess innehåll.

Det är av största vikt att företagen alltid försäkrar sig om att deras produkter inte klassificeras som läkemedel innan försäljning, tillverkning, partihandel (inklusive anskaffning och innehav) eller import påbörjas. Är något osäkert rekommenderas företagen att vända sig till Läkemedelsverket för klassificering. Svensk Egenvård genomför ingen klassificering av produkter.

Nya livsmedel - Novel Foods

Nya livsmedel, så kallade ”Novel Foods”, är livsmedel eller livsmedelsingredienser som inte har konsumerats inom EU i någon stor utsträckning innan lagstiftningen om nya livsmedel trädde i kraft den 15 maj 1997. Nya livsmedel eller livsmedelsingredienser ska godkännas av EU-kommissionen innan de får föras ut på marknaden.

Kosttillskott är inte sär-när

Kosttillskott skiljer sig från livsmedel för särskilda näringsändamål bland annat genom att man tar dem i små uppmätta doser, ofta i form av tabletter, kapslar, pastiller eller liknande. Syftet med kosttillskott är att ge ett komplement av näringsämnen, eller andra ämnen med näringsmässig eller fysiologisk verkan, till den dagliga kosten.

Sär-när ska vara ändamålsenliga

Ett allmänt krav för livsmedel för särskilda näringsändamål är att sådana produkter ska vara ändamålsenliga. Enligt föreskrifterna ska livsmedel för särskilda näringsändamål tillgodose de särskilda näringsbehoven hos en eller flera av följande grupper:

friska spädbarn eller friska småbarn
personer vars matsmältning eller ämnesomsättning är störd
personer som på grund av speciellt fysiologiskt tillstånd kan ha
  särskild nytta av ett kontrollerat intag av vissa ämnen i livsmedel

Berikningsmedel

Det finns särskilda regler om berikningsmedel i sär-när, se förordning (EG) nr 953/2009 om ämnen som får tillsättas i livsmedel för särskilda näringsändamål. I bilaga till förordningen anges de kemiska föreningar som får användas vid tillsättning av vitaminer, mineraler, aminosyror, karnitin, taurin, nukleotider, kolin och inositol.

Tillsatser

Regler om vilka tillsatser som får användas finns i Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedelstillsatser.

Märkning

Märkning är en viktig del av redligheten kring ett livsmedel. Med redlighet menas att varan motsvarar det som anges i märkningen både när det gäller innehåll och eventuella påståenden. Märkningen på förpackningen bör innehålla de uppgifter konsumenterna behöver för att kunna göra ett bra och medvetet val. Ansvaret för att märkningen är korrekt ligger i första hand på tillverkaren eller importören av livsmedlet, men även försäljaren har ett ansvar.

När det gäller livsmedel för särskilda näringsändamål ställs förutom de generella märkningsreglerna samt reglerna om näringsvärdesdeklaration även specifika krav på hur livsmedel för särskilda näringsändamål ska märkas, se sär-när-föreskrifterna. Ytterligare märkningskrav finns för de produktgrupper inom sär-när där särskilda föreskrifter finns (modersmjölksersättning och tillskottsnäring, barnmat, livsmedel för viktkontroll och livsmedel för speciella medicinska ändamål). För glutenfria livsmedel och livsmedel med mycket låg glutenhalt finns ytterligare märkningskrav i förordning (EG) nr 41/2009.

Sjukdomspåståenden

Sjukdomspåståenden och liknande får inte användas eller antydas vid märkning och presentation. Lämplig information eller rekommendationer som har med användningen av livsmedel för särskilda näringsändamål att göra får dock ges till exempelvis läkare och dietister. Med sjukdomspåståenden menas egenskaper som uppges kunna förebygga, behandla eller bota sjukdomar. Användningsområde som till exempel vid glutenintolerans räknas inte som sjukdomspåstående i detta sammanhang.

Närings- och hälsopåståenden

Vilka närings- och hälsopåståenden som får användas vid märkning och marknadsföring av livsmedel regleras enligt EG-förordning 1924/2006. EU-kommissionen ska skapa ett register över hälsopåståenden för livsmedel. I registret kommer bland annat listor över godkända och icke godkända hälsopåståenden att ingå. Läs mer; Länk till ytterligare text om närings och hälsopåståenden.

Senast uppdaterad 2011-07-11 09:28
 

Bli medlem här

Läs mer om hur du blir medlem

Läs mer...

Beställ boken Receptfritt!

Naturen har i tusentals år spelat en viktig roll för människors hälsa. Receptfritt är en bok om forskning inom naturlig egenvård.

Läs mer...

Nordiskt höstmöte

Vårseminarium på Steningevik 24 maj

Läs mer...

Medlemslogin

För att kunna ta del av alla information på sidan behöver du logga in.
Glömt lösen?

Hur bli jag medlem?

Ladda ner, skriv ut och skriv under de handlingar du finner nedan. Dokumentet ska sedan skickas till oss per post för att ansökningen ska kunna behandlas. Nya ansökningar behandlas på nästkommande styrelsemöte.

Medlemsansökan Mer info om ansökan

Tipsa en vän

Dela med dig av informationen på denna sida till dina vänner

** Din EpostadressDin väns Epostadress

Skriv ett personligt meddelande, frivilligt.

* Obligatoriska fält